DEMENSKOLLEN

- en sida för alla som drabbas vid Demenssjukdom

(OBS! sidan är under uppbyggnad)

o

Har jag en demenssjukdom?

Oavsett om det gäller dig själv eller en nära anhörig kan du läsa mer på dessa sidor om symtom vid demens och hur man kan gå vidare för att få svar.

Att leva med demens.

Oavsett i vilket stadie av sjukdomen man befinner sig finns det hjälp och stöd att få.

Här kan du hitta information som passar för sjukdomens olika stadier och tips på hur livet kan bli enklare för både dig som drabbats och dina anhöriga.

Demens-Akuten

Sidor med konkreta råd och tips på hur du hittar lösningar i svåra situationer.
DEMENSKOLLEN.SE

Det kan vara tungt att ge besked om demens till patienter och anhöriga.

Som Distriktsläkare har jag saknat att kunna ge mina patienter något mer än bara en diagnos och erbjudande om mediciner. Därför har jag påbörjat arbetet med Demenskollen.se.

Demenskollen.se ska vara en sida där både mina och andras patienter och deras anhöriga kan lära sig mer om demens och på ett enkelt sätt få tips om hur man kan leva ett gott liv trots sjukdomen.

Demenskollen.se länkar till olika informationssidor på nätet och via Demenskollen.se ska man kunna hitta till olika tjänster och försäljare av allt från kokböcker till blodtrycksmanschetter. Förhoppningen är att sidan ska kunna erbjuda något intressant och nyttigt för alla.
/ Maria Johansson, Specialist i Allmänmedicin, oktober 2023

Har jag en demens?

Vilka symtom som märks först vid en demenssjukdom beror på vilka områden i hjärnan som påverkas av sjukdomen och vilken typ av demens det handlar om. Läs mer om olika demenstyper här

En del symtom kan utvecklas snabbt och andra kan ta längre tid. Några vanliga symtom kan du läsa om här.

Det finns en del tester som används för att värdera de kognitiva funktionerna/olka minnesfunktionerna. Det finns även frågeformulär som vänder sig till anhöriga eller som man kan fylla i tillsammans. Vill du hitta information om olika minnestester, appar och hemsidor mm kan du klicka HÄR.

Vill du veta mer om demens så finns det mycket bra information att hitta på Demenscentrum.se eller via Demensförbundet.se,  Mycket av den information som har länkats från Demenskollen.se går till dessa sidor.
DEMENSKOLLEN.SE

Minnestester

Vanliga tester som görs på olika vårdcentraler och minnesmottagningar är MMSE, RUDAS-S, MoCa och KLOCKTEST. Du kan läsa mer om dessa tester här
Det finns även digitala APP:ar på engelska att ladda ner till mobiltelefon eller surfplatta. Dessa appar erbjuder även olika digitala träningsprogram och man kan även följa sin egen utveckling över tid. Vissa av dessa appar/sidor kostar en slant att ladda ned och vissa tar betalt för olika tjänster inuti apparna. Exempelvis: DST Dementia Screening Test
På minnesmottagningen.se  kan du få hjälp att påbörja en digital minnesutredning på svenska.      För en utredning betalar man en patientavgift som i nuläget (2023) är 300 kr.

Vid en basal minnesutredning ingår även andra prover och kontroller. Läs mer om utredningsgången på Svenskt Demenscentrums hemsida.

Man kan även förbereda sig inför besöket genom att ladda ner och fylla i formuläret Neuropsykiatrisk symtomenkät
demenskollen.se

Att leva med demens.

Oavsett i vilket stadie av sjukdomen man befinner sig finns det hjälp och stöd att få.

Här hittar du information som passar för sjukdomens olika stadier och tips på hur livet kan bli enklare för både dig som drabbats och dina anhöriga.

Tidig sjukdom

Att leva med demens

Vad behöver man tänka på i det vardagliga livet med demens-sjukdom? film/checklista för anhöriga

Det finns en webb-baserad utbildning för anhöriga som är helt gratis på demenscentrums hemsida.

Hur kan man göra livet enklare med demenssjukdom? Ett tips är att gå med i Alzheimerguiden som är ett  kotnadsfritt och reklamfritt stöd.

Här kommer även snart tips på böcker, filmer, hemsidor, hjälpmedel mm

Det finns en hemsida som vänder sig direkt till barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder www.unganhörig.se

Det blir enklare när det blir svårare

Svår demens

Med tiden kan det bli svårare med allt från vardagliga aktiviteter till att behålla matlusten och klara toalettbesök. Humöret och personligheten kan förändras.

Det finns många bra filmer på youtube med tips och metoder på hur personal och anhöriga kan möta dessa svårigheter på ett värdigt sätt. Exempelvis om kommunikation och bemötande.

I livets slutskede

Trygghet och närvaro

Hur vill jag att den sista tiden i livet ska vara? Vad behöver jag för att känna mig trygg? Hur ser mina tankar ut om  livet och döden? Har jag några särskilda önskemål?

Vad menas med palliativ vård?          

Vad menas med terminal vård?

Både anhöriga, personal och den demenssjuke patienten behöver känna trygghet i livets slutskede.
demenskollen.se

Vad kan man göra själv?

FINGER-studien  lyfter de fem viktigaste faktorerna för att motverka minnesproblem:
1. Hälsosam och mångsidig kost.
2. Fysisk aktivitet.                                    
3.  Hjärngymnastik och kognitiv träning
4. Deltagande i sociala aktiviteter.
5. Att ha koll på sitt blodtryck, kolesterol och blodsocker.

– FINGER-modellen är en minnesregel som hänvisar till handens fem fingrar för att vara enkel att komma ihåg. Man ska aktivera alla fingrarna varje dag!

FINGERMODELLEN

1. Hälsosam och mångsidig kost.

Basen bör bestå av grönsaker, baljväxter, frukt, bär, fisk, fullkornsprodukter, skaldjur, nötter och frön.  Därefter mejeriprodukter. Smör, rött kött, charkprodukter, socker och salt ska ätas i mindre mängd.

–­ Just för äldre är det här fingret väldigt viktigt att fokusera på och då för att det kan finnas risk för undernäring.

FINGERMODELLEN

2. Fysisk aktivitet.   

Vardaglig rörelse som cykling, simning och promenader är jättebra. Men också att träna musklerna, särskilt för den som är äldre och lättare förlorar muskelmassa. Det är viktigt att få in balansträning så man inte ramlar och skadar sig.

FINGERMODELLEN

3.  Hjärngymnastik och kognitiv träning

På samma sätt som musklerna behöver tränas bör vi också gymnastisera hjärnan. Forskning har visat på  hjärnans formbarhet, även när vi blir äldre eller får en demens. Som att vi pratar, diskuterar och löser problem. Allt vi gör fortsätter påverka hjärnas funktion och struktur. Man kan till exempel träna hjärnan med sudoku, korsord eller pussel.

FINGERMODELLEN

4. Deltagande i sociala aktiviteter.

Att delta i sociala aktiviteter och upprätthålla goda relationer påverkar oss positivt. Det är bra att göra någonting tillsammans med andra och då gärna någonting meningsfullt.

Det sociala fingret innefattar även avkoppling och vila/sömn.

FINGERMODELLEN

5. Att ha koll på sitt blodtryck, kolesterol och blodsocker.

Se till att ha koll på blodtryck, kolesterol, vikt och blodsocker.

Med rätt behandling kan man minska risken för att det ska påverka hjärtat och hjärnan till det sämre.
FINGERMODELLEN - vad kan jag göra själv

1. Hälsosam och mångsidig kost.

Tänk på att kombinera färger och smaker. Grönsaker kan med fördel serveras kokta och varma vilket gör dem både enklare att tugga och att smälta. Snåla inte med såsen och "de goda" fetterna! Frän och nötter kan ställa till med besvär i tarmen om de inte tuggas eller mixas noga. Att duka och presentera maten på ett smart sätt underlättar också vid måltider. Man behöver kunna se maten bra och ha en bra sittställning med balans. Det finns hjälpmedel i form av anpassade tallrikar, bestick, muggar och förkläden för den som har lätt för att spilla.

Vid problem med viktnedgång finns i många regioner tillgång till dietister i primärvården som har möjlighet att förskriva näringsdrycker. Man kan även själv blanda smoothies och andra energirika drinkar. Har man lätt för att sätta i halsen när man dricker klara vätskor kan kolsyrade drycker eller drycker med tjockare konsistens vara bra alternativ. Förtjockningsmedel kan också hjälpa. Vid demens är man extra känslig för alkohol. Vill man förstärka smakupplevelsen i samband med måltider finns alkoholfria öl och vinsorter.

Länk till hjälpmedel som passar vid måltider kommer du också att hitta här.

  • Tips på bra länkar om kost

    Förslag på dietistkontakter online hittar du snart här. Tips på kokböcker med bra recept kommer du att hitta här.

  • Tips på bra länkar om hjälpmedel

    Länk till hjälpmedel som passar vid måltider kommer du också att hitta här.

FINGERMODELLEN - vad kan jag göra själv

2. Fysisk aktivitet.   

Försök gärna kobinera fysisk aktivitet med utevistelse i naturen. För att det ska bli en trevlig upplevelse är det viktigt att ha bekväma kläder, stadiga skor, sällskap och hjälpmedel efter behov. Det gäller även inomhus-aktiviteter. Vid osäkehet om vilken aktivitet som passar just Dig kan Du be om Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) via din vårdcentral. Det finns många föreningar som erbjuder specialanpassad träning med enklare övningar för personer med olika funktionsvariationer eller andra svårigheter.  Det krävs inte heller någon remiss för att söka stöd och råd hos en fysioterapeut . För personer över 85 år är besöket hos fysioterapeuten gratis (kontrollera bara att du bokat tid hos en terapeut/sjukgymnast som är ansluten till den sk nationella taxan). Privata gym har ofta specialpriser för den som kan träna på dagtid och på vissa platser kan man boka en PT (personlig tränare). Priserna kan variera. Har man plats och vill träna hemma finns det många olika program att hitta på Youtube.

Träning som har visat sig extra bra vid demenssjukdom är dans!

Att prova olika typer av aktiviteter och göra något med kroppen varje dag har också positiva effekter på hjärn-hälsan.

Snart kommer du att kunna klicka HÄR om du vill komma till en sida med länkar till mer information om olika föreningar, fysioterapeuter, privata gymkedjor och tips på bra gratisprogram via Youtube. På denna sida kommer det även att finnas länkar till försäljare av sköna träningskläder, skor och annan utrustning.

FINGERMODELLEN - vad kan jag göra själv

3.  Hjärngymnastik och kognitiv träning

Försök att hitta stimulerande och roliga utmaningar beroende på intresse.

Att pussla och lösa korsord är bra. Sällskapspel med andra likaså. Tänk på att hellre köra korta pass åt gången än att trötta ut dig. Man kan behöva bra belysning och kunna sitta bekvämt i lugn och ro för att orka.

Det finns många enkla spel att ladda ned till dator/IPAD eller mobiltelefon som tränar olika kognitiva förmågor.  Vissa sidor erbjuder även upprepade tester och sparar informationen så man kan jämföra sitt resultat från gång till gång. Vissa sidor ger förslag på vad som passar just dig att träna.

Är man flerspråkig kan det vara bra att träna på olika ord på båda språken.

Rim, ramsor och humor stimulerar minnet. Även att rabbla räkneord, alfabetet, veckodagar, månader är sådant som kan underlätta att komma igång om man hakar upp sig. Ibland minns man sånger och verser som man lärt sig i barndomen eller under ungdomsåren och kan använda dem.

FINGERMODELLEN - vad kan jag göra själv

4. Deltagande i sociala aktiviteter.

Det bästa är att redan från början tala om för anhöriga och bekanta att man har en demens-sjukdom. Var tydlig med vad du tycker är svårt och vad du klarar av. På så vis blir det lättare att umgås. Ett tips kan vara att inte planera in för många aktiviteter på samma dag eller flera dagar i följd. Ge dig själv tid för återhämtnig och vila. Tänk på att vid demenssjukdom är det vanligt att man är tröttare och känsligare på eftermiddagar och kvällar. Har man försämrad syn och/eller hörselnedsättning kan det vara extra utmanande med sociala aktiviteter. Då är det extra viktigt med fungerande syn- och/eller hörhjälpmedel.

På många ställen erbjuder man biograf-föreställningar på dagtid. Konstutställningar och teater kan man passa på att besöka på dagar när det inte brukar vara fullsatt. Researrangörer har ofta specialanpassade hotell för seniorer/äldre och man kan ofta hitta bra priser och erbjudanden under lågsäsong.

Att gå med i en patient/anhörigförening är också en bra ide - då träffar man andra personer med liknande utmaningar i vardagen och kan stötta varandra.

Studieförbunden i Sverige erbjuder också många kurser på dagtid.

För den som behöver mycket stöd och hjälp för att komma igång finns i många kommuner möjlighet att kunna delta i anpassad daglig verksamhet  en eller flera vardagar i veckan. Sådan verksamhet måste man ansöka om via socialtjänstens biståndsbedömare. Har man svårt att ta sig till olika aktiviteter är det också hos socialtjänsten man ansöker om färdtjänst och parkeringstillstånd.

Inom kort kommer du till en sida med förslag och tips på anhörigföreningar, studieförbund, researrangörer m.fl genom att klicka HÄR:

FINGERMODELLEN - vad kan jag göra själv

5. Att ha koll på sitt blodtryck, kolesterol och blodsocker.

Du skyddar både hjärta och hjärna genom att hålla Ditt blodtryck, Dina blodfetter och Ditt blodsocker på bra nivåer. Det är även bra att hålla koll på vikten så att man inte ökar eller minskar hastigt i vikt (vilket kan vara tecken på sjukdom). Be om regelbundna kontroller på vårdcentralen och följ Din läkares ordinationer om Du behöver mediciner. FÖRBERED Dig gärna inför besöket genom att skriva ned Dina frågor och funderingar och aktuella mediciner på en lapp som Du tar med till nästa läkarbesök.

Blir det svårt att hålla ordning på alla läkemedel finns det hjälpmedel och annat stöd att ta till. Allt från så kallade dosetter till Apo-Dos och läkemedelsrobotar till hjälp från hemtjänst och/eller hemsjukvård som tar över ansvaret och ser till att du får dina mediciner på rätt tid. En del personer tycker det är bra att komplettera sina ordinarie läkemedel med olika kosttillskott och vitaminer. Det finns i nuläget inga säkra studier på att sådana tillskott har en gynnsam effekt på eller kan förebygga demenssjukdom. Vill man trots detta prova eller fortsätta med kosttillskott/vitaminer bör man informera och rådgöra med sin läkare så att dessa passar ihop med övriga läkemedel.

Idag kan man köpa enkla blodtrycksmätare på apotek eller flera olika hemsidor. De flesta är bra och lika tillförlitliga som mätare på vårdcentralen/hälsocentralen. Många äldre drabbas av bensvullnad på grund av dåligt återflöde ( venös insufficiens) och mår bra av att använda stödstrumpor på dagarna. Risken är annars stor att man drabbas av eksem och/eller bensår. Stödstrumpor i olika storlekar och material finns också att köpa på apotek och i olika nätbutiker/skobutiker. Det är endast i undantagsfall man behöver prova ut strumpor med hårdare kompressionsklass på vårdcentralen.

Snart kommer du att komma till en länk med förslag på apotek, försäljare av blodtrycksmanschetter, hälsokost och stödstrumpor genom att klicka här
demenskollen.se

Demens Akuten -snabba tips

Förändrade kroppsfunktioner

Inkontinens

Nedsatt matlust

Försämrad balans

Stelhet

Sväljningssvårigheter

Förstoppning

Urinretention

Stöd och hjälp till anhöriga

112 -vid akut fara för liv och säkerhet

Hemtjänst

Trygghetslarm

Särskilt Boende

Anhörigcentrum/Anhöriggrupper

Sociala medier FB/Instagram

Sök medel via Demensforum, Alzheimerfonden
demenskollen.se

112- vid akut fara för liv och säkerhet

Verkligheten kan te sig skrämmande och obegriplig för en person med demenssjukdom. Man kanske inte känner igen sig i den vardagliga miljön - man kanske inte ens känner igen sina nära anhöriga. Allt blir hotfullt och man reagerar instinktivt för att försvara sig. Man kan reagera aggressivt eller utåtagerande och bli en fara för sig själv och/eller andra. Om du som anhörig hamnar i en utsatt situation är det viktigt att du tillkallar hjälp.  Ring 112!
Polis och ordningsvakter har tillgång till en speciell gratis-app som handlar om bemötande av personer med demens.
Du kan själv hitta information om appen och läsa mer här.
DEMENSKOLLEN.SE

Sidan som kan göra skillnad för Dig med Demens

Här kommer vi att samla länkar till olika organisationer, föreningar, företag och bolag. Obeservera att sidan kommer att innehålla både reklam och länkar till hemsidor där du kan göra köp och/eller beställningar direkt online. Demenskollen.se har som mål att alla länkar från sidan ska gå till seriösa och pålitliga aktörer. Handlar du något eller beställer en tjänst som du länkats till från Demenskollen.se så kommer intäkten att gå till sidans grundare. Förhoppningen är att intäkterna ska kunna täcka kostnaden för sidans upprätthållande. Minst hälften av övriga intäkter kommer att skänkas till Alzheimerfonden som stödjer forskning och utbildning om demenssjukdomar.

A

Akademibokhandeln - här hittar du flera kända böcker om demens

Alzheimer Sverige

Alzheimer Life

Anhörigas Riksförbund

B


C


D

Demensförbundet

E


F

Friskis & Svettis

Friluftsfrämjandet

G


H


I


J


K


L


M

Medborgarskolan

N


O


P


Q


R


S

Studiefrämjandet

Studieförbundet vuxenskolan

T


U


V


X


Y


Z


Å


Ä


Ö






S
DEMENSKOLLEN.SE

Sidan som kan göra skillnad för Dig med Demens

Här kommer vi att samla länkar till olika organisationer, föreningar, företag och bolag. Obeservera att sidan kommer att innehålla både reklam och länkar till hemsidor där du kan göra köp och/eller beställningar direkt online. Demenskollen.se har som mål att alla länkar från sidan ska gå till seriösa och pålitliga aktörer. Handlar du något eller beställer en tjänst som du länkats till från Demenskollen.se så kommer intäkten att gå till sidans grundare. Förhoppningen är att intäkterna ska kunna täcka kostnaden för sidans upprätthållande. Minst hälften av övriga intäkter kommer att skänkas till Alzheimerfonden som stödjer forskning och utbildning om demenssjukdomar.

A

Akademibokhandeln - här hittar du flera kända böcker om demens

Alzheimer Sverige

Alzheimer Life

Anhörigas Riksförbund

B


C


D

Demensförbundet

E


F

Friskis & Svettis

Friluftsfrämjandet

G


H


I


J


K


L


M

Medborgarskolan

N


O


P


Q


R


S

Studiefrämjandet

Studieförbundet vuxenskolan

T


U


V


X


Y


Z


Å


Ä


Ö






S
DEMENS-AKUTEN

Ångest och oro

I början av demenssjukdomen kan känslan av att tappa kontrollen över vardagen bli skrämmande och överväldigande. Känslor av ångest och oro förstärks om miljön/omgiviningen är bristfällig på att bemöta och hantera de utmaningar och de situationer som sjukdomen leder  till. Ibland bidrar medicinering, infektioner, bristande näringsintag /dehydrering eller sjukdomen i sig till  att skapa skrämmande hallucinationer. Man kanske inte känner igen sig i sitt eget hem eller ens sin egen partner/barn/vårdare.
Nedan följernågra exempel/förslag på åtgärder som kan vara till hjälp.

Bekräfta känslan

Du behöver själv vara lugn. Använd ett lågaffektivt bemötande där du nämner personen vid namn och  att du ser hennes/hans oro. Fråga vad som är fel. Ifrågasätt inte personens upplevelse eller det hon beskriver som orsak till oron utan fråga om det är något du kan göra för att hjälpa och utforska vidare tillsammans vad som är bäst att göra för att lösa situationen.

Skapa lugn och trygghet

Lagom stark belysning för att undvika kraftiga skuggor. Möbler o textilier som dämpar höga ljud och ekon. Tydliga skyltar och avgränsningar (var är mitt rum? toan? köket? ytterdörren?) Förenkla med teknik, försvåra inte! Vid motorisk oro kan det vara viktigt med regelbunden fysisk aktivitet/promenader. Lugn musik och taktil massage kan fungera ibland. För en tom mage kan något att äta vara den rätta lösningen.

..om inget annat hjälper

Läkemedel med lugnande effekt kan vara sista utväg/enda utväg för att hantera en svår ångest och oro. I lugnt skede är det viktigt att gå igenom vad som kan ha utlöst personens ångest/oro och arbeta för att förebygga att liknande situationer uppstår igen. Det finns olika typer av läkemedel och tillsammans med läkare, anhöriga och omvårdnadspersonal kan man utvärdera vilket som passar bäst.
DEMENSAKUTEN

Sömnstörning

Förändrade sömnvanor med mardrömmar och motorisk oro är faktiskt ett av de första symtomen vid vissa typer av demenssjukdom. Många personer med demens kommer dock att utveckla olika typer av sömnstörningar under sjukdomens gång. Samtidigt är sömnproblem ett vanligt tillstånd hos många friska äldre. Här gäller det att undvika katastroftänkande och vara lösningsorienterad. Man  behöver inte lika mycket sömn som äldre, så man bör hålla sig vaken på dagen om man vill kunna sova bra på natten. Om det är smärta, hunger eller oro som orskar sömnproblemen är det viktigt att åtgärda detta först på lämpligt sätt. Lika viktigt är att underlätta eventuella toalettbesök nattetid och förebygga fallrisker.

Dygnsmönster 

Sömnbehovet minskar med åldern. För att man ska känna sig trött och kunna få en god sömn behöver både kroppen och hjärnan ha fått stimulans under dagen.  Tyvärr innebär demenssjukdomen i sig en störning i det naturliga dygnsmönstret och det kan därför vara extra viktigt att förstärka skillnaden mellan dag och natt på olika sätt. Utevsitelse och dagsljus under dagen är gynnsamt.

Sömnfrämjande faktorer

Hitta sätt att varva ner på kvällen. Dämpat ljud/ljus och en mättande måltid innan sänggåendet är främjande. Sovrummet får inte vara för varmt men inte heller för kallt. Rutiner inför sänggåendet (toalettbestyr, tandborstning/munvård etc) inklusive en inbjudande, välbäddad säng rekommenders.  En varmvattenflaska i sängen eller värmefilt över fötterna kan vara skönt. Värmande ullsockar kan också fungera. Skapa trygghet, närhet och kanske en TV/radio inställd på låg volym i bakgrunden.

Läkemedel

Sömnmedel bör vara en sista utväg. Sömnmedel har flera negativa bieffekter; dels ökar sömnmedel risk för fallolyckor för personer so behöver gå på toaletten på natten - och dels finns det idag studier som har visat samband mellan intag av sömnmedel under lång tid och demens-sjukdom.  Sömn medel påverkar även det naturliga sömnmönstret.
demensakuten

Aggressivitet

Här kommer sidan att uppgraderas inom kort med korta råd och tips på hur man kan hantera problem som aggressivitet och utåtagerande beteende vid demenssjukdom.

Funktion 1

Mer info kommer

Funktion 2

Mer info kommer

Funktion 3

Mer info kommer
DEMENSAKUTEN

Paranoida vanföreställningar

Här kommer du att kunna läsa korta råd och tips om hur man bemöter personer med demens som uppvisar vanföreställningar/hallucinationer

Funktion 1

Mer info kommer

Funktion 2

Mer info kommer

Funktion 3

Mer info kommer
demensakuten

Förändrat sexuellt beteende

Här kommer det att publiceras tips och råd om bemötande vid förändrat sexuellt beteende.

Funktion 1

Mer info kommer

Funktion 2

Mer info kommer

Funktion 3

Mer info kommer
demensakuten

Depression/sorg

På sidan kommer du inom kort kunna läsa mer om hur man kan hantera depression och sorg vid demenssjukdom

Funktion 1

Mer info kommer

Funktion 2

Mer info kommer

Funktion 3

Mer info kommer
demensakuten

Förändrad personlighet

Här kommer att publiceras fakta, råd och tips om varför personer med demens ibland drabbas av förändrad personlighet och hur man som närstående/anhörig kan hantera det.

Funktion 1

Mer info kommer

Funktion 2

Mer info komme

Funktion 3

Mer info kommer

Vill du berätta Din historia?

Demenskollen.se tar gärna emot synpunkter, tips och berättelser från personer med erfarenhet av livet med demenssjukdom. Var noga att ange om Du vill att Din berättelse ska vara anonym.
Namn E-post Meddelande Skicka in

Demenskollen.se

Startad oktober 2023 av M. Johansson, Specialist i Allmänmedicin

Målsättningen med sidan är att ge snabba och enkla tips till personer med erfarenhet av demenssjukdom och att vara en hjälp till självhjälp.

info@demenskollen.se